Tusentals svenska pojkar och flickor spelar fotboll varje dag – med drömmar om att ta sig till världstoppen.
Bara ett fåtal kommer nå hela vägen.
De allra flesta kommer tröttna och ge upp när kraven blir allt hårdare och elitsatsningarna börjar gallra.
För att så många som möjligt ska fortsätta upp i åldrarna pratar många om breddfotboll, och fördelarna det innebär.
– Vuxna människor som engagerar sig i barn- och ungdomsidrott måste förstå att de är där för barnens skull och stötta dem – i med och motgång, säger Kosovare Asllani som länge arbetat för att unga pojkar och flickor ska få möjligheter att spela oavsett förutsättningar.
Annons
Detta innehåll är framtaget av vår partner. Det är inte skrivet av och behöver inte nödvändigtvis reflektera Svenska Dagbladet-redaktionens åsikter.
Begreppet elitsatsningar har varit en brännande het fråga inom svensk fotboll i många år. I korthet innebär det att föreningarna börjar ”toppa” lagen i tidig ålder, och fokusera den bästa träningen och coachningen till ett fåtal lovande individer.
Det är just den strategin som många experter inom talangutveckling vänder sig emot.
Inom varje årskull sållas i runda slängar 3 – 4 talangfulla spelare bort endast på grund av att de ännu inte nått sin fysiska mognad. Spelare som lite längre fram hade kunnat blomma ut och skina.
Det är här breddfotbollen kommer in i bilden.
Toppning ska inte förekomma – alla ska få vara med på sina villkor. Det gäller att se varje individs potential och hjälpa den att sätta egna mål. Viljan att prestera ska komma från spelarna, inte utifrån
Kosovare Asllani
M
alcom Gladwell är en amerikansk författare och har tidigare skrivit om ungdomar och idrott. I sin bok ”Outliers” tar han upp ett avslöjande exempel från Kanadas landslag i ishockey och den inhemska ligan NHL.
Där pekar han på hur majoriteten av spelarna visar sig vara födda tidigt på året. Just av den anledningen att det haft nästan ett år längre att utveckla sin fysik än andra spelare när det är dags att sålla ut talangerna.
Det är alltså inte de mest begåvade spelarna som tar sig vidare – utan de som råkar ha växt till sig lite mer än sina årskompisar.
Ett exempel på hur det kan gå när man jobbar på helt motsatt vis är Belgiens herrlandslag i fotboll. Det relativt lilla landet har lyckats få fram en gyllene generation fotbollsspelare tack vare en långvarig satsning på breddfotboll sedan tidigt 2000-tal.
Grundidén i deras filosofi är att då det i stort sett är omöjligt att avgöra huruvida en 15-åring kommer bli elitspelare som vuxen är det kontraproduktivt att välja ut de bästa i unga åldrar för specialsatsning.
Breddfotboll – vad är fördelarna med det?
BREDDFOTBOLL är ett begrepp som innefattar allt utanför elitsatsningar, och fördelarna med denna typ av fotboll är många.
En grupp forskare fick 2018 på uppdrag av UEFA ansvaret att räkna på de samhällsfördelar breddfotboll bidrar med till Sverige. Genom att räkna på aspekter som exempelvis folkhälsa, ekonomi och sociala effekter kunde de ta reda på vad breddfotbollen gav tillbaka till det svenska samhället.
SVARET?
23 MILJARDER KRONOR
Bland de saker som räknas in av forskarna rör det sig bland annat om de jobbskapande effekterna, den minskade brottsligheten, utbildningen, ideellt arbete och fysiskt samt psykisk hälsa.
Rapporten visade också att Sverige skulle gynnas av en ökad ekonomisk satsning på breddfotboll, både de samhällsaktiva effekterna som de tävlingsmässiga. Såväl när det rör sig långsiktigt på elitnivå samt i ungdomslandslagen.
När man jämförde Sverige med andra länder i studien visade det sig att Sverige borde investera mer för att öka antalet spelare, och öka möjligheterna att lyckas bättre internationellt. Enligt forskarnas modell skulle varje ny fotbollsspelare generera mer än tio gånger så mycket intäkter till Sverige som det skulle kosta att investera i spelaren.
När dåvarande idrottsminister Annika Strandhäll uttalade sig om rapporten gav hon studien och framförallt resultaten lovord med ett löfte om ökade satsningar på breddfotbollen i Sverige.
Fotbollen är underbar! Se bara hur mycket VM betydde för sammanhållningen och glädjen i vårt land. Sedan vet vi ju också att fotbollen och idrotten i stort har mycket stor betydelse för hälsa och socialt välbefinnande. Och det är ju precis vad den här rapporten visar – jag är imponerad av resultaten.
Annika Strändhäll, Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister 5 maj 2017–27 juli 2017
Ett initiativ för framtiden
K
osovare Asllani är en av de mest framgångsrika svenska fotbollsspelarna i modern tid. Tillsammans med landslaget har hon bland annat varit med och tagit silver i OS 2016 och VM-brons 2019. Hon har också fått en fotbollsplan uppkallad efter sig i hemstaden Vimmerby där hon började att spela i unga år. I dag spelar hon elitfotboll i Real Madrid tillsammans med landslagskollegan Sofia Jakobsson.
– Mitt mål är att alla barn ska få chansen. Ingen ska behöva sitta på bänken match efter match och inget barn ska väljas bort. För känslan av att inte få vara med, den stannar inte där vid sidan av planen, utan den följer med och påverkar många barn livet ut, säger Kosovare Asllani.
För att gynna svensk fotboll och ungdomsidrott har KIA Motors och Kosovare Asllani tagit fram Asllanikontraktet. Det handlar om att få ungdomar inspirerade och engagerade i sin fotboll oavsett förutsättningar och grundar sig i FN:s barnkonvention – med en extra regel. Tillagd av Kosovare själv.
Reglerna i kontraktet är följande:
Ingen ska diskrimineras.
Flickor och pojkar ska få samma förutsättningar.
Tränare och ledare ska respektera och behandla alla barn lika.
Tillfråga barn i frågor som rör elitsatsning.
Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla beslut som rör barn.
Jag vill att det här förändras nu, och jag vill att så många klubbar som möjligt skriver under Asllanikontraktet för att tillsammans med oss stå upp för en rättvis fotboll.
Kosovare Asllani
I DAG HAR över nittio klubbar skrivit under kontraktet i Sverige, och förhoppningen är att fler ska tillkomma för att gynna fotbollens breda utveckling.
För Kosovare Asllani är målet tydligt, i framtiden ska alla få chansen att hjälpa till att ta ett steg i rätt riktning.
– Barn ska inte behöva höra svordomar och glåpord. Det är helt oacceptabelt och skapar bara osäkerhet. Det borde vara självklart att i stället visa sitt engagemang och stöd på ett positivt sätt.
